söndag 6 december 2009

2009 - året då jag började dansa igen


Mitt allra första dansminne måste vara från när jag var fyra år ungefär. Jag har en vag minnesbild av en gympasal och en randig pastellfärgad gymnastikbody. En annan bild som jag har är från en slags teaterscen där jag är med på en uppvisning i rosa tyll och hela baletten. När jag var fem/sex år flyttade vi till Borås och jag började dansa balett på Hemgården. Det tåras faktiskt lite i ögonen när jag läser på hemsidan att danspedagogen Berit Roos efter 20 år fortfarande håller i klassisk balett där. Där dansade jag nog i två år innan jag blev tvungen att välja mellan baletten och mina nya upptäckt: konståkning! Som jag minns det var det inget svårt val utan det blev konståkning för 15 år framåt. Jag kan inte tänka mig hur dessa år skulle ha sett ut utan tidiga lördagar eller sena torsdagar i ishallen, hur jag skulle vara som person idag om jag inte haft dessa år av fysisk och mental träning. Mycket har jag att tacka min tränare Kim Zandvoort, en fantastisk kvinna som jag alltid kommer att se upp till.

För att gå vidare i min danshistoria så tyckte jag uppenbarligen att jag hade lite väl mycket fritid när jag började på gymnasiet, så jag började även med cheerleading. Först för amerikansk fotbolls-laget Borås Rhinos i form av the Rhinettes och sedan för basketlaget Magic M7 Basket i form av Magic Spirits. Fyra år av det och det var dags för mig att bege mig till Linköping för juridikstudier. Jag fortsatte med konståkning under första året eftersom jag åkte hem på helgerna men det funkade inte i längden... Istället ägnades linköpingstiden åt Lion Girls, cheerleading på LHC:s hemmamatcher, samt periodvist dansande på ett gym där Linkans mest ökände danstränare Daniell huserade...

Efter det blev det jazzdans under halvåret i Strasbourg och sen lite sporadiska danspass när jag flyttade till Göteborg. När jag till slut hamnade här i Stockholm, började gå på gympass med dansinslag men tyckte det var ganska tråkigt... Så började jag plugga igen och det visade sig att en av mina klasskompisar driver och är dansinstruktör på Carribbean Dance Studio. Så i våras började jag dansa igen och har med undantag för en vecka dansat minst ett pass varenda vecka sedan dess!

När jag läser det jag skrivit igen känns det som att "året då jag började dansa igen" känns lite fel... Egentligen har jag ju alltid dansat och kommer förmodligen alltid att göra det. Livet är en dans, och även om det inte alltid är på rosor så är dans mitt liv ♥ .